Hatar min rastlöshet..
men älskar min håriga lilla vovve som alltid finns där o tröstar o ger hopp o tankar på framtid. Jag funderar dock på att fylla en ryggsäck med hundmat o dra iväg. fast jag vet vart jag helst vill vara..o det är inte långt att åka..men ändå så långt borta..hey baby, i want you..
Kommentarer
Trackback
