Tolv. Jag förstår inte..

Hur egocentrisk kan en människa bli? Hemma hos A, idag. Jag kommer från mamma, färdiglagat tacos med, och han äter äter äter. Jag hade redan ätit.  En timme senare står alla grejjor kvar, "skall du äta mer?"
"Nej"
"Ska du inte ta undan? Maten blir ju förstörd?"
"Nej, jag gör det sen.."

Jaha? All mat blir ju förstörd...jag plockar undan.

Dags för kvällsmat, han lagar...inte ett ord. "Får jag ta lite mat?" undrar jag..
"Då får du göra egen...jag visste inte att du skulle ha?"
"Ehm, du frågade inte?"

Det går en stund... "ska du ha lite av min mat?"

Grrrrrrrrrr! Sedan när gör man så mot sin sambo sedan ett år? Gahhhhh...

Jag blir verkligen så tillintetgjord här så det är helt sjukt. Orkar inte! Och min egen lägenhet blir ju aldrig klar!

Jag är så trött, har feber och sinuit, trycker så i kinderna. Men?

Så ledsamt att det blir såhär.. jag försöker försöker och försöker.. och jag möts inte av försök, jag möts inte ens av kyla, det är någon form av hat och förnedring som pågår, att verkligen bryta ned, inte bara dissa. Aj, det gör ont.

Ciao

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0